Ämnet har länge fascinerat och jag har nog själv ibland drabbats av denna nya
folksjukdom. En av de svenska personer som mest exemplifierat detta är Alex
Schuman. Då jag såg att han satt upp en teaterföreställning med titeln ”Älska
mig” så bestämde jag att detta måste vi se. Jag har också från tidigare
förstått att han inte alltid är snäll och gärna går över gränser för att synas.
OK, häromdagen så var Lisbeth och jag på Maxim och tittade på denna
föreställning. Vad tyckte vi? Intressant – ja. Rolig – ganska.
Självbekräftelsens baksidor – ja en hel del. Ljudlodande – lite grann. Om jag
inte finns på Facebook/Twitter/Instagram, finns jag då? – knappast. Nya
elakheter, ja bl.a. om hans brors bajsskämt. Det var alltså en fascinerande
monolog av Alex Schuman och han menar att vi alla är narcissister alltså
förälskade i oss själva. Publiken var påfallande ung och flertalet kunde
årsmässigt vara barnbarn till mig. Det vare värt dagsresan till Stockholm.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar